Gårdagen var fylld med ös och stoj. Ett mycket bra sätt att få motion, rensa tankarna och inte tänka på allt det där jobbiga som har hänt de senaste dagarna. Tänkte även bli lite duktigare på att kasta upp bilder här på bloggen, det blir lite tomt och tråkigt med bara text, så det ska jag ordna. Det senaste dygnet har i varje fall mest varit fullt av att springa, kasta pinnar och gå i skogen med vår lilla schäfer/leonberger-valp Shakey som är 11 veckor gammal. Fruktansvärt söt, men inte så smart.

Annars är det här väl ett relativt innehållslöst inlägg då det inte har hänt fruktansvärt mycket som är värt att notifiera folk om. Dagens skola är tveksam då jag bara har en lektion och mår fruktansvärt dåligt. Känns något olustigt att gå till sjukgymnasten på eftermiddagen, ska försöka slingra mig ur det också, för jag orkar faktiskt inte. Det känns som att mycket av all motivation och pepp jag har haft på sistone plötsligt har runnit ut i sanden med allt annat som gått åt skogen nu inom bara loppet av en vecka.

Jag hoppas sannerligen att saker och ting löser sig till det bättre snart, annars kommer jag nog att tappa fattningen. Den starkaste känslan just nu är den av att jag inte orkar att vara osäker på allt. Jag tycker att det känns jättejobbigt att inte veta vad som händer imorgon, om tre veckor eller om fyra år. Struktur och förbehållning, det är två nyckelting som jag är fullständigt beroende av. Det, och människor. En viss människa, snarare.

Jag tänkte fortsätta på mina gamla bloggrutiner och dra upp dagens låt, fast gårdagens, igen så håll till godo, dagens låt är: